Nu har jag dock inget val mer än att vila. Det har nog blivit lite väl mycket klipphoppande på slutet så mina smalben har fått rejält med stryk. Just nu känns det som att jag kommer att bli tvungen att vila ett par dagar. Men vi får se helt enkelt! Hoppas inte det blir alltför många dagar bara för just nu går skidåkningen riktigt bra. Åtminstone när det gäller självförtroende =)
Och angående självförtroende så kan jag nog behöva det i mitten av Maj! Då bär det nämligen av mot Riksgränsen för första gången och NM skall köras. Anmälan är inskickad... Det blir riktigt skoj oavsett hur det går. Det blir också en utmaning som heter duga. I en tävling finns det inget utrymme till tvek, det är "bara" att köra.
Jag känner att jag har kommit en liten bit på vägen i alla fall när det gäller att inte tveka. Jag har saknat mitt självförtroende i skidåkningen hela säsongen tills för ett par veckor sedan. Och nu under de senaste dagarna har självförtroendet steppats upp lite granna ytterligare.
I förrgår var tanken att jag skulle köra trippeln på T1 ( namnet på en rygg i systemet ). Åket börjar med ett litet dropp på kanske högst 2 meter. Efter det tar man 2 svängar och sedan droppar man en klippa på 4 meter kanske. Efter den sedan så tar man några fler svängar och då kommer det ett dropp på 5-6 meter eller så.
Det gick inte riktigt som jag planerat... Jag droppar första lilla droppet och faller eftersom jag inte får något fäste i den hårda snön då jag ska lägga den första svängen, och glider sedan ut med huvudet före ut över det andra droppet. Det var läskigt! Dock så har jag ändå fallet "under kontroll" då jag lugnt och sansat kan landa på ryggen i den mjuka landningen. "det värsta är gjort" tänkte jag och reste mig upp direkt och körde ut över det sista droppet också. Adrenalin!!
Igår kom dagen som jag väntat på sedan förra snöfallet som kom i helgen. De öppnade Whitewall som kan vara ett av KHMR större åk "inbounds". Ett högalpint face som är brant där man även kan välja att åka på flera olika ryggar och det finns även en hel del klippor man kan ta på vägen ner.
Jag tillsammans med ett par andra svenskar har studerat ett potentiellt åk sedan en tid tillbaka. Det börjar med att man droppar in från en driva. Sedan så kör man på en rygg långt ner i facet. Ryggen får sedan ett plötsligt slut i form av en klippa. ¨
Igår var det massvis med snö på Whitewall. Det fanns ingen nervositet i min kropp när jag droppade in. Jag hade redan bestämt mig för att köra all in och ta klippan i farten. Åket var sjukt nice ( saknar min GoPro ska jag erkänna ) hela vägen ner på ryggen med mängder av snö. Jag lyckades hitta ett helt orört stråk ner på ryggen. Sedan kom klippan plötsligt där... Och jag var i luften och konstaterar att "ofyfan, så här såg det inte ut imorse när jag såg åket från liften. Här sticker det ju upp massa hajtänder till stenar. Och, åh nej! Jag kommer landa rakt på en sten"
Det gick bra med mig men skidorna fick sig några rediga kyssar.
Tog liften upp igen och ställde klippan inför revansch. Landade inte på stenen den gången men jag orkade heller inte stå den riktigt...
Foto på det andra försöket:
Stenen som syns under klippan var den jag landade på första försöket
Klippa foto Fredrik Bengtsson
3e gången gillt...
Och när det kommer massa snö så kan man köra pillows =)
Och här är en liten filmsnutt på den lilla linjen! Kommer det ett större dump igen så skall det köras större, et lovar jag! :
Pillows slapshot
Jag har också fått besked om att jag får börja jobba på Haukan igen den 3e April. Riktigt skönt att ha lite pengaflöde att komma hem till direkt. Dessutom så ska det bli kul att träffa alla där igen. Och vårskidåkningen på Haukan kommer inte bli att leka med :D
Och idag är det för övrigt också Malins födelsedag! Det blir nog lite födelsedagskalas i huset =) Grattis!
/J
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar