Road trip - Mt Baker!

Förra veckan så ville gammgubbarna ( Martin, Seb ) att vi skulle hänga med dom på en road trip till Mt Baker. Vi var inte sena på att tacka ja! Vi kände nämligen ett sug av att komma härifrån ett litet tag, bort från Montana skogen, inte för att hon är dålig, utan för att vi är äventyrslystna. Vi kände också att det skulle vara skönt att lämna detta "mini Norden". Ärligt talat så har jag inte blivit mycket bättre på engelska under dessa månader. Det blir för enkelt att ta till svenskan då det finns massvis av dom här... Nästa gång jag reser iväg så ska jag nog försöka bo med andra nationaliteter.

I alla fall, i Fredags styrde vi åbäket mot Mt Baker med delmål Seattle. Tycker att jag är berättigad att kalla gammgubbarnas bil för åbäket efter alla dessa timmar spenderade på ett tresitts säte ämnat för två tillsammans med Erik och Jonathan. Det har rent ut sagt varit en plåga, mest för röven, ryggen och knäna...

Jag, en av tre småpojkar, var en aning nervös inför att passera gränsen till USA eftersom jag upplevde det obehagligt att gå igenom tullen till Kanada. En härlig överraskning blev det för mig när jag förstod att det skulle gå mycket smärtfritt till. Tullgubbarna hade en bra dag på jobbet helt enkelt och var mycket trevliga =)

Det var en spännande känsla som infann sig när vi närmade oss staden, vyer av skyskrapor är inget man ofta skådar.
Lite bilder från Seattle:

 Gammgubbarna navigerade som gammgubbar borde.

 REI, en enorm sportbutik som har allt!

 Riktigt cool vägg

 Seattle

 Seattle

 Inne på REI

 Seattle 

 Inne på en Mall, bra utbud! Sverige ligger i lä när det gäller shopping.

Fynd!

Vi lämnade Seattle otroligt sent på kvällen och var framme i Glacier där vi skulle bo alldeles för sent. Därav var man ganska så trött på Lördagen...

Lördagen var i alla fall vår första dag på Mt Baker Ski Area, som förövrigt inte alls inkluderad skidåkning på Mt Baker, utan snarare på Mt Shuksan. Baker är en vulkan som ligger väldigt nära, men man åker inte skidor liftburet på det berget.

Varför vi valde att resa till Baker var för att vi hade sett snöprognoserna. Vi fick totalt strax över 1 m snö under våra 3 skiddagar där nere. Men tråkigt nog, även fast vi hade räknat med det, så var vi såklart inte ensamma om snön. De hade rekord för säsongen vad gäller både nysnö och antal besökare. Vi pratade med en patrullör som sa att de till och med fick ringa och säga åt flera bussar att det inte var någon idè att komma. Men anmärkningsvärt var ändå att det var sååå mycket mindre liftköer än vad det är i Rev under puderhelger. Dock så är själva Mt Baker Ski Area ganska så litet, så det blev uppåkt av alla galna snowboard åkare relativt snabbt...

Första omdömet om Baker blev följande; kort fallhöjd, uråldriga liftar utan säkerhetsbygel och fotstöd, lekfulla åk, grym terräng, mycket duktiga snowboard åkare, fina lodger, skön stämning, mycket folk!

 Till vänster - småpojkar, till höger - gammgubbar

 Osäkert?

 Old style lifts

 Vårt oerhört trånga bo

Söndagen var vi något mer utvilade. Så vi körde på utav bara fasen. Hittades på en hel del roliga åk, trots lavinfaran... Mindre folk än Lördagen.

 Det snöas en del här. Tror basen ligger på någonstans kring 5 m på själva anläggningen.

 Seb mot ett rekat åk!

Måndagen - Bluebird!!! Vi tog med hudarna upp på berget även då vi visste att det var lavinfarligt. Men det klara vädret gjorde att vi kunde lokalisera en hel del åkbara ytor som inte var speciellt exponerade. Måndagen på Mt Baker Ski Area  kom att bli en av de bättre dagarna på hela Kanada resan.

Jag bjuder på en del bilder från dagen:

 En av de 2 fina lodgerna

 Liftkön vid öppning på Måndagen... Mindre folk!

 Spanar in potentiella åk

 En 4a... Man måste vara försiktig!

 Mt Baker

 Mot nya linjer

 Mt Shuksan med Mt Baker Ski Area i mitten av bilden.

 Seb krigar med dåliga hudar...

 Mt Baker studerat från toppen av kommande drömåk.

 Naturen är överväldigande.

 En tuff bootpack i djuuuuup snö...

 he he

Sjukt mycket lekfull terräng. Mt Baker med omgivning bjuder på enastående möjligheter när det gäller att tura!

 Nöjd!

 Gänget njuter i solen efter en episk dag!

 Härlig natur!

Slutgiltigt resumè Mt baker Ski Area:

Lite folk ( om man inte lyckas pricka in den snöigaste helgen på året ), härlig stämning, duktiga åkare, gudomlig omgivning i form av natur, gamla och långsamma liftar utan säkerhetsbygel och fotstöd, kort fallhöjd om man vill åka liftburet, häftiga och lekfulla åk, enorma turmöjligheter till typiska Skimovie åk med klippor, gles skog, spines u name it!!

Nu sitter vi "hemma" i Rev igen, skönt! Dock så är vi lite trötta. Själv besitter jag en jobbig huvudvärk och hoppar över Regent idag. Imorgon väntar förhoppningsvis nya hemliga åk ;)

Och som en liten notis så hade jag ett moment igår. Jag hade spottat en klippa under första turen upp som jag ville droppa. Den var hög, i alla fall för att vara mig, kanske 7 uppemot 8 meter hög. Jag hoppade den, och landade den, och det finns bildbevis. Lyckan efteråt var total då jag hade upplevt starka obehags känslor innan och under själva droppet som extrem bajsnödighet, nervositet, svindel, rädsla och "vafan sysslar jag med". Fotografen ska bara sälja bilder dyrt till mig först... Bilderna kommer förhoppningsvis att bjudas på inom kort.

/J

Puder över öronen, i visa svängar bokstavligt talat, och kommande roadtrip till snörekord land

Egentligen har jag inte så mycket att säga om gårdagens skidåkning, har inga bilder, ingenting att delge från mina personliga tekniska utrustningar. Igår sved det att veta att jag har en GoPro som inte ens har använts för sitt syfte, utan ligger hemma och är trasig.
Igår var i alla fall den sjukaste dagen/skiddagen i mitt liv. Har aldrig upplevt sådan djup och bottenlös snö tidigare. Faceshots for real! Känslan var överväldigande, enough said!

Vill ni få en liten hint om hur det var, kika på Eriks filmklipp här. Notera sista åket på filmen, där killen har sin GoPro på huvudet... Då förstår ni vad jag menar med faceshots...
http://hammarsten.blogspot.com/2012/02/its-like-magic.html

Nu har jag stått på antingen snowboard eller skidor under 8 dagar i sträck sedan skadan. Jag ljuger inte när jag säger att jag är sliten och tar därför en behövlig vilodag. Jag behöver ändå lugn och ro till att ställa alla prylar till rätta och packa väskan... För vet du vad Jocke, imorgon tar ännu ett nytt äventyr sin början. Jag, Claar, Erik, Seb och Martin ska åka på en 57 mil lång roadtrip till USA. Första gången för mig. Och vi ska inte bara till USA, utan till skidorten som innehar snörekordet worldwide genom dagens moderna tidsepoken - Mt Baker!!!! 

www.mtbaker.us

Jag är inte bitter!

Tänkte att jag också ska passa på att delge mitt första backflip försök någonsin på skidor. Efter den här kraschen tog det ytterligare 6 eller 7 försök innan jag nailade den.

Tju

2 ultimata dagar!

Bara 2 dagar sedan jag skrev sist, men otroligt mycket skoj har hänt!

Vi börjar med gårdagen.
Som jag skrivit tidigare så har vi haft en lååång torka vad gäller snö. De senaste dagarna har det inte direkt dumpat, men ändå kommit en del snö med jämna och täta mellanrum. Detta har resulterat i att det är väldigt bra förhållanden utanför området just nu. Igår hittade vi riktigt bra åk, där jag fick uppleva en del faceshots i riktigt  fluffig och fin snö. Vi hade tänkt ta en del bilder, och kanske filma en snutt. Men det blev inte så...
Dagen avslutades med ett kärt svenskt återseende:

 Vi bjöd de äldre herrarna på mat.

 Bacon serverat med raggmunkar och lingonsylt. Gott så det kn*llade i mun! 

Idag tog vi lite sovmorgon. det hade kommit ca 10 nya cm under natten, så vi visste att det skulle vara bra. Vi hade dock lite svårt att bestämma vart vi skulle åka. Det finns fortfarande en hel del åk som inte gjorts, dock så får man ta lavinrisken i beaktning! Jag och Jonte åkte i alla fall upp med Seb idag. Vi beslöt oss efter en dialog oss emellan att vi skulle köra Montana... igen! Alltså, det är fel att säga att vi är trötta på denna underbara skog, men vi kan säga att vi känner henne väl nu. Vi vill pröva något nytt helt enkelt. Och dessvärre så ser det ut som att fler och fler lär känna henne. Hon har börjat dela med sig av sig själv mer och mer till andra skidåkare. Så det börjar bli svårt att hitta orörd terräng... Men där hon bjuder till, enbart för oss, där är hon underbar :)

 Montana puder...

Hursomhelst så hittade vi en ny kärlek idag. En kärlek vi ska binda en band runt omkring, som ingen annan ska få höra ett knyst om. Idag tog vi en oskuld, helt orörd, och förhoppningsvis så får det fortsätta så, Enjoy!

 Seb spanar in helt orörd terräng!

<3 Secret Spot <3

Deep powder turn!

 

 Jonte hudar av!

Imorgon väntar ännu en legendarisk dag! Just nu faller det flingor stora som tallrikar från himmelen. Wuuuhuu!

Och som en liten notis, jag känner inget i benet, jag är helt fullkomligt redo för vad som än väntar där ute i snön på berget! Och vi drar kanske till Mt Baker på Fredag. Ryktas om 60 cm på 48 timmar... Insane!

Peace

 

 

Tillbaka på skidor på allvar igen, lagom till den efterlängtade snön

Nu var det ett par dagar sedan jag uppdaterade här. Har inte haft lust helt enkelt..

Vad som hänt är följande;
Jag har åkt en väldans massa snowboard för att låta mitt ben läka fullt ut. Det har varit både roligt och nyttigt. Jag kan ärligt säga att jag blivit mycket bättre på att hantera brädan, åtminstone i pisten! Igår så hade vi äntligen fått lite snö. Därmed försökte jag också åka lite i skogen med brädan, gick otroligt dåligt. Det var som stenhård puckel under den lösa snön som fallit, och därmed klarade inte min balans av att hantera det. Jag ville efter endast ett åk inte åka något mer. Jag var helt slut och arg på mig själv. Jag var nog den enda på berget som tyckte att det var tråkigt igår... Men nu har jag lämnat brädan till Oskar igen. Stort tack till honom som ställt upp för mig under dessa dagar!

Vad gäller skidor så hade jag egentligen inte comeback idag, eftersom jag körde en provdag med SL laggen på för ett par dagar sedan. Gick sisådär. Tycker inte det är lika kul att köra på dom korta små kvicka längre. Hade dessutom känningar i benet, så därför gick jag tillbaka till brädan istället.

Idag gick jag i alla fall och hämtade mina kära Big Pen på repair shopen. Jag var själv till berget idag eftersom grabbarna hade gett sig av uppåt tidigt imorse. Jag orkade inte följa på då jag var ute igår kväll. De andra som följde med ut mådde lite sämre än jag, så jag fick lifta upp till backen själv!
Men det spelade inte så stort roll då jag stötte på halva Borås gänget plus några andra svenskar. Vi tog på oss hudarna och gick mot Montana skogen. Tror ni hon levererade idag kära Montana? Ja... Det gjorde hon verkligen! Blower pow har återigen lagt sig som en slät babyrumpa bland träden. Jag var lycklig när jag kom ner vill jag lova =)
Vi bestämde oss för att ta ett åk till. Sagt och gjort, vi började klättra, en väg som jag aldrig mer kommer att gå. Vi gick nämligen i stort sett hela vägen upp igen på ett Catrack... Vanligtvis så åker man med Stoke Chair upp för att sedan gå skiers left mot Montana, inte så många fallhöjdsmeter man behöver klättra. Idag gick vi alla fallhöjdsmeter som Montana-åket inkluderar... Aldrig igen!!
Hur som helst, väl uppe, så valde vi en annorlunda linje ner i skogen. Någonstans mellan South Bowl och Montana skogen. Där hade jag mitt livs näst bästa åk tror jag. Linjen var helt fenomenalt bra. Lite brantare än Montana, samt att det var lite lekfullare terräng med lite små pillows och annat skoj. Snön var i stort sett orörd. Fantastiskt!
Tyvärr så har jag inga bilder eller videor från åken idag...

Puder gänget.

Måste också passa på att delge ett par bilder som Oskar Wagrelius plåtade på mig under en av de fantastiska dagarna i Monata Bowl. Jag själv var inte medveten om att han tog kort på mig förens han sade det efteråt. "Jag fick ett par schyssta bilder på er där ni åkte" sa han när vi träffades. Titta här,

Foto: Oskar Wagrelius

Foto: Oskar Wagrelius

Tack för dom säger jag!

I övrigt så  har det hänt lite smått och gått. Vi har bland annat curlat, badat Hot tub (såklart), spelat matlåde yatsy, och gått ut på Regent.

Some pics.

 Oh Yeah!

 Ny favorit

Sweatshop Union är ett känt Kanadensiskt ösigt Hip Hop band!

Det var allt för den här gången! Håll i hatten, för den närmsta tiden kommer bli awesome för mig. Jag ska kanske ut på helt nya äventyr, lååångt ifrån Revelstoke =)... Det viskas om Mt Baker, en skidanläggning känd över hela världen då de innehar snörekordet worldwide... Som sagt, det viskas. Men kanske kanske får jag äran att besöka denna omtalade skidort!

Och just det, jag höll på att glömma. Jag måste ju göra er läsare lite avundsjuka också! Det ska fortsätta snöa här i Rev. Vi kommer käka puder hela veckan ;)

Wow

Snus leverans och mera snowboard

Sååå ja! Tack till Eriks farsa som flög över 8 dosor snus åt mig och 8 dosor snus till Claar. Nu kan jag bara snusa på utan något som helst bekymmer =)

I övrigt så gör fortfarande benet ont. Blir dock bättre och bättre. Nu är det i alla fall skönt att jag "bara" har en punkt på benet där smärtan sitter. Det har blivit som en förhårdnad/lite bula på främre vadmuskeln. Sitter precis i pjäxkanten och därför får skidorna stå i garaget ett par dagar till skulle jag tro. Skönt att jag får låna Oskars bräda så länge. Snäll kille det där!

Idag har jag badat Hot Tub 2 ggr... Och lääänge både gångerna. Sov dessutom bara 4 timmar inatt. Är således mycket trött just nu. Därför går jag och lägger mig nu!

Ciao

Back on the mountain :D

På snowboard i och för sig, men så jäkla lycklig!! Får tacka Farbror Oskar för att han vågar låna ut den till mig.
Pjäxorna kommer jag i, men det gör för ont helt enkelt. 3-4 dagar till, sen kanske man kan fräsa på igen.
Tills dess så hoppas jag att jag får låna pundarpulkan =) Sjuukt skoj med bräda igen, kärt återseende.

Peace

Less i Revelstoke...

Tro det eller ej, men jag är faktiskt riktigt jäkla less nu... Det har gått 1 vecka sedan incidenten med benet och jag kan fortfarande inte åka skidor. I och för sig så har jag väl lite tur, då det helt enkelt vägrar snöa här just nu. Eller det har väl egentligen inte snöat på 2,5 vecka eller något sånt. Riktig pudertorka!

Prövade att hoppa i pjäxorna idag igen... kändes inte bra! Smärtan i benet har ändrat karaktär från ilande och ömt, till mer krampaktigt, som växtvärk ungefär? Knepigt... Fast när jag stoppar i foten i pjäxan så får jag också punktvärk, alltså ömmande... Uppskattningsvis så dröjer det säkert 1 vecka till innan jag kan åka på för fullt igen, kanske ännu längre. Jag ska dock försöka ta mig ut och åka något lugnt åk i övermorgon kanske? Jag orkar inte sitta hemma och uggla. Jag hatar datorn och TVn...

I Lördags hade vi fest med mexican tema

Skojig tillställning!

Så, nu ska jag inte skriva mer eftersom att jag ändå bara kommer spy ut dystra ord.

Hej