En förlovad sviker, och en ny ger romans

Mitt oerhört vackra öringvatten här i krokarna svek mig och min granne i Måndags. Vi hoppades på samma vakfest som senast vi var där. Men regnovädret som varit dagen innan hade troligen orsakat den ljusbruna vaten som rann genom ån. Siktdjup på dryga 5-10 cm... ingen vakande fisk syntes till så vi skippade fisket och drog hem istället.
Aldrig trott det finns så mycket öring i den ån som det visade sig förra gången. Den är till råga på det riktigt idyllisk, med massor av stenar, små forsar, nackar och sel.
Här en fin liten bäcköring som jag lyckades lura i den enda hålan under försommaren i år;

ISöndags väcktes åter ett litet intresse inom mig och min far, framförallt hos min far!
Att sitta i en båt slänga ut ett drag, och att hålla i sitt spö konstant i flera timmar kallar jag normalt rastlöst. När jag var yngre så var det de absolut bästa jag visste. Trollingen efter båt har fått hamna i skymundan efter att flugfisket erövrat bland mina intressen... Jag har egentligen inte känt någon vilja, eller sug efter att trolla på flera flera år. Men visst, jag kan ju ändå påstå att det kan vara trevligt om man är ett par stycken, surpla lite kaffe och snacka skit, och att det är ett helt okej tidsfördriv. Men det är nog just det där med att sitta ner på en hård sits så förbenat länge som gör en rastlös!?
Hur som helst så har jag inte varit speciellt rastlös de 2 senaste gångerna jag varit ute på sjön. I Söndags testade jag på någonting som jag aldrig tidigare egentligen testat, Gösfiske. Det var grymt kul, spännande med en helt ny metod ( att fiska i mörker ) och en helt ny fisk. Jag väckte under Söndagen ytterligare en del av hjärnan, ytterligare en del som handlar om fiske... ( mina nära tycker redan att jag är störd, så hur ska det här sluta för mig? ) Men detta var viktigt för mig då jag fortfarande är hopplöst ledsen över att det inte blev någon riktig norrlandstur à flugfiske with Torran & Cut...

Sååå... jag och farsan drog ut till Rusken igår kväll igen. Vädret inte lika fint till en början med ett fett regnmoln som ville erövra sjön ( var egentligen riktigt vackert väder ). Molnet fick ge vika då det tycks vara svårt för stora lokala åskoväder/regnoväder att passera större vattendrag? Detta resulterade i att det stannade upp, och låg liksom längs med kanten av sjön ett par timmar, vilket i sin tur gjorde att vi hade lite skvätt regn på oss dito länge. Blåste upp vita gäss på sjön och fisken började nappa, 2 små på kort tid. sedan dött i någon timme. Sen började skymningen på allvar. precis då solen gått ner fick vi två inom loppet av 10 min. En liten på 5 hg och en fin på 9 hg. Gösfisket var än en gång lyckat med 4 fiskar. Men ivrig som man är så vill man ju alltid känna det där hugget, av ett monster, även då man är nybörjare på ett speciellt fiske. Jag slängde på den största wobblern i lådan, efter ca 5 min;

Dadaaaa!!!! En gös på visande vikt. Minen på bilden med fisken vittnar om en glad Joakim denna sena kväll. Det där hade varken jag eller pappa räknat med. Hugget var brutalt, men precis som gösfiskarna säger så följer dom med in till båten ganska lätt utan större motstånd. Nu var vi nöjda som faen och beslutar ta en paus från gösarna ett tag. Imorgon Torsdag skall denna fisk smaka gott på tallriken. Det vet jag den kommer göra då jag tillagade gösen från i Söndags i förrgår. Bland det bättre jag ätit och definitivt det ädlaste jag lyckats laga :D

Hur som helst, igår var definitivt en minnesvärd kväll som jag sent glömmer,

Peace